Sköldkörtelsjukdomar och metabolism

Metabolism kallas i vardagligt språk för ämnesomsättning och begreppet sammanfattar de processer i kroppen som hanterar de näringsämnen vi får i oss via maten vi äter. Ordet ämnesomsättning får många att tänka på magens och tarmarnas funktion men som inom all fysiologi är det sällan så enkelt. Metabolism handlar både om hur näringsämnen tas upp, bryts ner, omvandlas och avlägsnas från kroppen. Kroppen har ett komplext system som bestämmer farten på metabolismen. Den viktigaste punkten i detta system är sköldkörteln som är en liten fjärilsformad körtel i halsen. Denna körtel är mycket viktig för vår hälsa och när den inte fungerar som den ska kan allvarliga sjukdomar uppstå.

Metabolism är processen som styr livet

Metabolism – anledningen till att vi lever

För att metabolismen ska fungera korrekt krävs det att alla kroppens organsystem samarbetar. Varje enskilt organsystem har en roll i metabolismen där matsmältningssystemet bryter ner födan till mindre ämnen som sedan passerar ut i blodomloppet. Blodet för näringsämnena till kroppens alla celler där de bidrar till att cellerna kan växa, föröka sig och utföra funktioner som är speciella för den enskilda cellen. Utan metabolism hade våra celler inte kunnat fungera vilket betyder att metabolismen är grunden i att vi kan leva över huvud taget.

Metabolism sker genom en komplex kedja av kemiska reaktioner i kroppen. Sköldkörtelns roll i denna kedja går att likna vid en gaspedal på en bil. Hjärnan frisätter thyreoideastimulerande hormon (THS) vilket får sköldkörteln att frisätta hormonerna tyroxin (T4) och trijodotyronin (T3). När dessa hormoner når cellerna i kroppen ökar de sin syrgasförbrukning och ämnesomsättning. På samma sätt minskar aktiviteten i cellerna när sköldkörtel producerar mindre hormoner. Genom frisättningen av hormoner styr alltså sköldkörteln metabolismens hastighet. Ämnesomsättningen minskar när vi blir äldre vilket är naturligt och vanligtvis inte skadligt. Dock kan en långsam ämnesomsättning hos yngre leda till sjukdom.

Sköldkörtelhormoner – hälsosamma i lagom mängd

Metabolism sker överallt i kroppen vilket kan orsaka stora problem när denna process sätts ur spel. Processen drivs av mängden hormoner som sköldkörteln producerar. Därför kan både en underproduktion och överproduktion av dessa hormoner kan leda till sjukdom. Underproduktion av hormoner från sköldkörteln kallas hypothyreos. Detta är skadligt både för vuxna och för barn. Hos barn kan hypothyreos orsaka dvärgväxt, hjärnskador och nedsatt mental och kognitiv förmåga. Hypothyreos hos vuxna kan orsaka frusenhet, försämrat minne, slöhet, att en grov röst utvecklas, svullnad och långsam hjärtfrekvens. Hypothyeros behandlas vanligtvis med syntetiskt hormon som tar över de naturliga sköldkörtelhormonernas roll i cellerna.

Metabolism i kroppen kan även rubbas om sköldkörteln överproducerar hormoner. Detta kallas hyperthyreos och orsakas vanligtvis av en autoimmun sjukdom. Hyperthyreos ger symptom som bland annat svettningar, diarré, viktminskning, darrningar samt ökad och oregelbunden puls. Hyperthyreos kan även orsaka exoftalmus vilket yttrar sig genom att den drabbade får utstående ögon. Exoftalmus leder bland annat till dubbelseende och ökat tårflöde. Vissa personer som har problem med sköldkörteln utvecklar struma. Detta betyder att sköldkörteln förstoras och ökar i vikt från ca 20-40g till flera hundra gram. Hyperthyreos kan behandlas kirurgiskt genom att man opererar bort sköldkörteln eller med olika läkemedel.

Sköldkörteln och metabolismen – ett livsviktigt par

Metabolism är en mycket komplicerad process som involverar alla celler i kroppen. Sköldkörteln är den drivande kraften i detta maskineri och den förtjänar verkligen att bli uppmärksammad för sitt viktiga jobb. Denna körtel må kännas främmande för många men som en gaspedal styr den hastigheten på metabolismen och därmed också livet. En skadad sköldkörtel kan orsaka många hemska symptom. Tack vare flera medicinska framsteg kan de flesta problemen botas och vi behöver inte vara särskilt oroliga för vare sig struma eller exoftalmus.